I måndags skulle Alice även ha simmat sin andra gång på babysimkursen. Dock var vi båda helt tomma på energi och Alice kom aldrig i ro att få sova innan kursen så vi hoppade helt sonika över kursen. Allt har ett pris och jag prioriterade därför bort kursen. Idag ska vi dit i alla fall. Jag hoppas att Alice tycker att det är roligare denna gången än senast då hon var rätt gnällig och reserverad.
I fredags förmiddag gick jag och Alice ut på en promenad i det fina vädret. Jag kände mig som en vårblomma som sträcker sig efter solskenet. Det var helt fantastiskt skönt i solen där vinden inte kom åt. Vi gick förbi naturhistoriska museet och Alice var som vanligt mest fascinerad över alla barn som var där. Vi måste försöka ta oss till öppna förskolan inom kort.
I fredags kväll kom Ola förbi på en Settlers-kväll och vi hämtade hem mat från Mañana. Mycket gott, vilket även leder in mig på mitt nya projekt. Jag ska försöka komma i form (igen) och har börjat att träna så smått (igen) och äta bättre (igen). Jag insåg för någon vecka sedan att jag kommer nog aldrig ha ett sådant bra tillfälle att komma i form igen. Jag bestämmer ju själv vad jag ska äta på dagarna och även om jag inte kan komma iväg till gymmet varje dag så är det lika effektivt med en rask promenad i backarna inne i Slottsskogen. I veckan gick jag med pulsklocka i 50 min i snömodd och hällregn. När jag i lördags sprang 7 km på löpbandet på gymmet insåg jag att jag kom upp i samma puls och förbrukade lika mycket kalorier som när jag var ute och gick i Slottsskogen - på samma tid. Då kändes det nästan lite snopet att stå på löpbandet.
I lördags var vi hos Pontus och Linda i deras nya radhus i Önnered. Det var jättekul att träffa dem igen och se hur de hade det. Efteråt blev vi lite småsugna igen på hus och började att kolla runt lite på Hemnet. Deras bottenvåning kändes fullt tillräckligt för oss, dvs. som en normalstor trea. Övervåningen hade de knappt inrett ännu. För oss som har konstant platsbrist och välfyllda vindsförråd trots idoget slängande av prylar, kändes det som en ren och skär lyx att ha så mycket plats över.
När vi började kolla runt på lite radhus på Hemnet kretsade sökningarna runt Billdal vilket för oss till nästa nyhet, nämligen att vi har fått en båtplats vid Amundö marina som ligger strax ovanför Billdal eller söder om Askim/Hovås. Amundön är ett populärt tillhåll för sommarbadare och har fina promenadstråk och havsöringsvatten på våren. Dock kom erbjudandet av båtplats upp lite väl tidigt. Vi har egentligen tänkt oss först om några år Alice är större. Därför kommer vi förmodligen att hyra ut platsen i andra hand under en tid. Det känns ändå bra att ha en båtplats eftersom att det normalt är platsen som är det största hindret för att kunna ha en båt i Göteborg. Båtar finns det ju alltid gott om. Som jämförelse kan nämnas att det kommunala hamnbolaget Grefab har en uppskattad kötid på minst 9 år på båtplatser (i vår storlek på plats - lägre spannet) längs kusten från Saltholmen och ner till Askim. Det kändes därför lite som en lottovinst när vi fick erbjudandet.
Igår var vi och tittade på en gård utanför Alingsås ihop med Alices morfar. Han går i gård-köpar-tankar sedan en tid tillbaka och en huvudsaklig anledning är att han vill komma närmare till Göteborg (och därmed även sitt barnbarn). Det verkade inte som att gården var helt optimal för honom men det var ändå kul att följa med ut och titta.
I veckan var vi dessutom på BVC och mätte och vägde Alice. 11,540 gram och 72 cm. Hon låg fortfarande två standardavvikelser över normalkurvan. En riktig gobit med andra ord.
Dagens fruktstund bestod av en halv banan, en kiwi och en halv sharon. Det toppades sedan med ett helt äpple på begäran av det lilla matvraket (dock upptäcktes att sharonen låg i stolen oäten). Kommentaren inom parantes riktad till Alices mamma som tycker att jag göder henne för mycket.
